Kriminalvården logotyp

Kriminalvården får uppdrag för att bekämpa gängkriminalitet

24 september 2021

Kriminalvården får, tillsammans med andra myndigheter, i uppdrag av regeringen att sprida strategin bakom ”Sluta skjut” till fler kommuner – och att utveckla stödet till avhoppare. Regeringen går även vidare med slopad straffreduktion för 18-20-åringar, vilket väntas öka trycket på Kriminalvården.

Det framkom idag när regeringens justitie- och migrationsminister Morgan Johansson höll pressträff om ytterligare förslag till åtgärder för att bekämpa gängkriminaliteten.

Den ena satsningen handlar om Sluta skjut, som går ut på att förebygga skjutningar och våld genom att i samverkan få särskilt brottsaktiva individer att hoppa av från gängen. Modellen, som bygger på den amerikanska strategin Group Violence Intervention, har bedrivits i Malmö sedan 2018, där skjutningarna minskat i antal sedan dess. Frivården har varit en av aktörerna.

Öppnar möjligheter att nå fram

Kriminalvården får nu, tillsammans med Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet, uppdraget att tillsammans med ett antal frivilliga kommuner sprida Sluta skjut-modellen vidare i landet. Det gläder Martin Lardén, som är Kriminalvårdens representant i den myndighetsgemensamma styrgruppen för det nya uppdraget.

En man med glasögon tittar in i kameran, en person skymtar bakom. foto.

Martin Lardén.

– Vi menar att metoden fungerar. Det är frivården som är den aktör som öppnar möjligheten att nå de individer som är målgrupp för arbetet. Samverkan myndigheterna emellan i Malmö har dessutom stärkts, vilket i sig är viktigt för att nå framgång i arbetet mot det dödliga skjutvapenvåldet, säger Martin Lardén, till vardags chef för Kriminalvårdens enhet för behandlingsprogram.

Kommunalt intresse finns redan från bland annat Göteborg och Örebro.

Ska utveckla stödet till avhoppare

En förutsättning för att lyckas med Sluta skjut-modellen är fungerande avhopparverksamhet. Därför ger regeringen även ett nytt uppdrag om att förstärka och utveckla stödet till avhoppare. Uppdragstagarna Kriminalvården, Polisen, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ska dels göra detta inom sina egna organisationer, och dels genom att samverka med varandra. De ska också verka för att fler avhopparverksamheter etableras där det behövs.

Till hjälp och samordnare får de Stefan Strömberg, som bland annat var vikarierande generaldirektör för Kriminalvården innan Martin Holmgren tillträdde.

De nämnda myndigheterna har även, sedan 2019, regeringsuppdraget att utveckla ett nationellt avhopparprogram.

Den tredje åtgärden som presenterades var att regeringen nu går vidare med en riksdagsproposition om att ta bort straffreduceringen för unga mellan 18-20 år, som begått allvarliga brott med minimistraffet ett års fängelse. Det kan till exempel handla om mord, grov misshandel, utpressning, rån och våldtäkt.

Idag utgör den unges ålder en förmildrande omständighet när domstolen ska bestämma strafflängden. Det är inte längre rimligt, med tanke på att den grova brottsligheten på senare år gått ner i åldrarna, menade Morgan Johansson:

Vill ge Kriminalvården mer rehabiliteringstid

– Regeringen agerar med detta förslag kraftfullt mot grov brottslighet bland unga myndiga personer. En kriminell livsstil måste kunna avbrytas i tid och allvarlig brottslighet ska straffas på en rimlig nivå, säger han.

Det viktigaste skälet till straffskärpningen är att man vill ge Kriminalvården mer tid till att jobba med den unga individen:

– En av kriminalpolitikens bäst bevarade hemligheter är ju att återfallen i brott minskar trendmässigt, och det talar för att vi har en ganska bra verksamhet i Kriminalvården som ger möjlighet till att rehabilitera människor, sa han under presskonferensen.

Martin Holmgren.

Förslagen medför ökade kostnader om 450 miljoner kronor för Kriminalvården, pengar som redan tillförts i budgetpropositionen för 2021.

– Lagförslaget om sänkt straffreduktion kommer att öka trycket på Kriminalvården eftersom strafftiderna blir längre. Vi behöver fortsätta arbeta intensivt för att öka platskapaciteten, kommenterar generaldirektör Martin Holmgren.

Samtliga satsningar är en uppföljning av budgetpropositionen, som släpptes i förra veckan. Läs mer om budgeten här.

Fotnot: Här kan du läsa mer om Sluta skjut i Malmö.

Nya åtgärder för att bekämpa gängkriminaliteten:

Uppdrag att sprida Sluta skjut

  • Regeringen ger nu Brottsförebyggande rådet (Brå), Polismyndigheten och Kriminalvården i uppdrag att sprida strategin bakom Sluta skjut till fler orter, i samverkan med frivilliga kommuner.
  • Regeringen avsatte 6 miljoner till Brå för detta redan i vårändringsbudgeten för 2021. I budgetpropositionen för 2022 föreslås Brå tillföras ytterligare 10 miljoner kronor 2022 och 12 miljoner kronor 2023.

Uppdrag att ytterligare utveckla avhopparverksamheten

Sedan 2019 har Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse uppdrag om att utveckla ett nationellt avhopparprogram.

  • Regeringen ger nu myndigheterna i uppdrag att förstärka och utveckla stödet till avhoppare. Dels inom sina egna organisationer, dels genom att samverka med varandra. De ska också verka för att fler avhopparverksamheter etableras där det behövs.
  • Stefan Strömberg får i uppdrag att stödja och samordna arbetet.
  • 15 mkr avsätts i budgetpropositionen för 2022, både för myndighetsuppdraget och för insatser riktade till avhoppare.

Slopad ungdomsreduktion vid allvarlig brottslighet

  • Regeringen föreslår att ungdomsreduktionen ska slopas för 18- 20-åringar för brott med minimistraff ett års fängelse.
  • Det omfattar exempelvis brott som mord, rån, grov misshandel, våldtäkt, grov utpressning, grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott.
  • Förslagen medför kostnader om 450 miljoner kronor hos Kriminalvården, vilket tillfördes redan i budgetpropositionen för 2021.
    Källa: regeringen.se

    Här kan du läsa regeringens olika pressmeddelanden om Sluta Skjut-uppdraget, avhopparuppdraget och slopandet av straffreduktionen för unga vuxna.