Kriminalvården logotyp
En ung kvinna i kriminalvårdens mörkblå tjänstedräkt står i ett rum med gitarrer hängandes på väggen. Foto.
Kriminalvårdsinspektören Kajsa Larsson Percovic visar anstaltens egen musikstudio. Foton: Henrik Witt

"Vi ser förändringen hos klienterna fortare här"

14 januari 2022

”Det jag såg för fem år sedan är tydligt idag.” Daniel Hultman som är kriminalvårdschef på anstalten Hinseberg har sett förändringen av anstaltens klientel komma – och han måste förhålla sig till den.

Alla lokaler behöver utnyttjas. På "slottet" planeras för ett nytt konferensrum och ett personalrum, berättar Daniel Hultman.

Daniel Hultman och kriminalvårdsinspektören Kajsa Larsson Percovic möter upp vid centralvakten för att prata om utvecklingen på Hinseberg.

– Vi befinner oss i högsta säkerhetsklass och därför ser vi förändringen hos klienterna fortare här. Det är Hinseberg som har bäst förutsättningar för att hantera de mest besvärliga klienterna och vi axlar det ansvaret. På samma sätt som Kumla, Salberga, Hällby och alla andra klass 1-anstalter hanterar sina klienter.

Nu är inte Hinseberg en klass 1-anstalt (Kriminalvårdens högsta säkerhetsklass), utan den jämställs med en hög klass 2-anstalt på manssidan. Det ställer till det ibland, berättar Daniel Hultman. Som nu när det ställs krav på att öka antalet utslussningsärenden, eller att klienter ska nedklassas – allt för att fler klienter ska få plats.

– Vi har inte samma förutsättningar som andra klass 2- anstalter. Vi har inte klienter som är redo för utslussning, likaså har vi klienter med särskilda villkor som inte tillåter permissioner eller nedklassning.

Rättvisa, tydlighet och likvärdiga förutsättningar för mans- respektive kvinnoanstalter efterlyser Daniel Hultman. Att en avdelning eller två på Hinseberg skulle kunna vara en klass 1 kanske är en framkomlig lösning, funderar kriminalvårdschefen.

Mer aktiva i kriminella nätverk

Den nya kriminaliteten diskuterades redan våren 2019, under några personaldagar: Hur ska Hinseberg hantera att majoriteten av klienterna är dömda för våldsbrott? Och att forskning visar att kvinnors straffsatser ökar? Personalen såg att klienternas brottskarriärer började likna männens, och att kvinnorna tar en mer aktiv roll i de kriminella nätverken.

Men det som blev än mer akut, närapå ett chockartat wake up-call, beskriver Daniel Hultman – var beläggningsläget. En tuff utveckling följde, från låg beläggning till fullbelagt och därefter dubbelbeläggning.

Fram till 2018 hade Hinseberg en låg beläggning, i många år kring 75–85 procent. Från 2018 kom en anstormning av klienter, och att jaga platser står idag högst upp på dagordningen.

Kan tänka sig att fler delar rum

– Vi har goda förutsättningar, med väl tilltagna rum. Våra begränsningar finns i de allmänna utrymmena, de räcker inte till när dubbelbeläggningen har ökat.

Idag ligger beläggningen omkring 100 procent. Logistiska problem uppstår när trängseln tilltar. Exempelvis får de intagna äta i omgångar, eftersom alla inte får plats vid matbordet. Avdelningarnas frysar har tagits bort för att få plats med kylskåp, och så vidare.

Men förtätningsuppdraget som skapar dubbelbelagda rum för de intagna är inte bara negativt, menar Daniel Hultman. Han ser en trygghet i kollektivet och han vill gärna diskutera om inte tre eller fyra personer i ett rum vore säkerhetsmässigt bättre än dubbelbeläggning.

– Det vore tryggare att sova med tre än med en. Risken för att bli utsatt för övergrepp minskar med flera personer i rummet. Idag utgår vi från att normalläge är eget rum, men att vara fler kan vara positivt, socialt sett. Det kan också innebära att vi förhindrar suicid.

Pandemin tog mycket fokus

Digitala hjälpmedel ser Daniel Hultman som en framtida lösning för en del av anstaltens logistikproblem. Skypeplattorna, som har gett intagna möjlighet att hålla kontakt med sina barn, har varit en stor framgång. Att slippa skanna in kioskbeställningar skulle spara på personalresurser.

– Tänk om klienterna fick tillgång till en app av typen Kry. Som var specialbemannad och där en sjuksköterska skulle kunna svara på klienternas medicinska frågor. Det skulle frigöra stora resurser för oss.

Ett annat stort ämne som tagit fokus från verksamhetsinnehåll och framtidsvisioner är pandemin. Hinseberg var tidigt ute med att ha smittspridning på anstalten, framför allt bland personalen. Något som ledde till nya strategier för att jobba klientnära, berättar Kajsa Larsson Percovic.

Kajsa Larsson Percovic.

– När personalen skulle hålla distans till varandra och till klienterna uppstod en rad nya situationer.

Som ett exempel berättar hon att regeln säger: ”Vi delger inte våra intagna beslut utanför vaktrummet.”

– Men hur gör vi för att delge beslut – och samtidigt hålla avstånd till klienten?

Höjd säkerhet och utbyggnad

Covid-19 har inte varit ett stort diskussionsämne bland de intagna, berättar cheferna. Besök ställdes in, men kvinnor har också färre besök än intagna män har.

– Besöken var saknade, men vi har inte samma besökstryck som manliga anstalter har, säger Kajsa Larsson Percovic.

Frågeställningar kring otillåten påverkan har kommit upp på arbetsplatsträffar. Har personalen som utsätts för allt mer hot och våld höjt ribban för vad som är normalläge? Vet vi var gränsen går först när bägaren rinner över? Intressanta frågor, men vi bryter samtalet för fotografering.

Väl ute på anstaltsområdet hör vi mullret från en grävskopa. Den har effektivt tuggat sönder produktionsledarnas byggnader, de som gick under namnet Natur och Miljö.

Ett nytt, tillfälligt häkte byggs på området.

Tugg, tugg – där försvann en hönsgård. Inte heller får- eller häststallarna har någon plats på framtidens Hinseberg, djuren är försvunna från anstaltsområdet sedan länge. Istället är säkerhetshöjande åtgärder på gång. Det inre staketet ska bytas ut, och i samma veva ska en ny byggnad för ett restriktionshäkte uppföras.

Ett larm går och vi ser flera kriminalvårdare springa från närbelägna hus. Larmet klingar av när vi kliver in i personalmatsalen där vi erbjuds falukorv och stuvade makaroner.

Rundvandring på anstaltsområdet

En kort rundvandring tar oss sedan uppför trappan i Slottet där 12-stegsprogrammet tidigare hölls. Det är idag ersatt av Kriminalvårdens KBT-program Krimfokus och Predov, samt motivationsprogrammet Vinn. Därtill har anstalten lärcentrum, verksamhet i form av studiecirklar, och sysselsättning med främst montering och förpackning.

Sömnadsverksamheten som sydde intagna kvinnors kläder är nedlagd sedan några år. Kollektionen uppfattades som omodern och kvinnor bär idag hellre samma kläder som männen, de kompletteras med upphandlade underkläder och leggings.

Vi passerar en grupp intagna på vår väg tillbaka till den administrativa byggnaden. En ung kvinna hälsar oss med ett uppsträckt långfinger. Vi låter oss inte slås ned av hälsningen utan frågar istället cheferna om deras framtidsvisioner.

Hur ser Hinseberg ut 2025? Era drömscenarier?

Kajsa Larsson Percovic vill lyfta fram verksamhetsinnehållet.

Vill satsa på de motiverade

– Jag vill att vi fokuserar på de insatser vi har för klienterna. Att vi utökar och individanpassar sysselsättning och behandling, och att det sker i ändamålsenliga lokaler. Vi bör lägga resurser på dem som verkligen är motiverade.

Hon är glad över den musikstudio som finns, där kvinnorna spelar in egna låtar.

– Det är roligt att se klienter göra något positivt och att de tar hjälp av varandra.

För Daniel Hultman är drömläget långt bort, det ansträngda beläggningsläget måste åtgärdas först.

– År 2025 är snart här! Vi behöver med gemensamma krafter fokusera på platssituationen, allt kommer att kretsa kring det de närmsta åren.

I framtidens kriminalvård vill han ha en tydligare distinktion mellan de som vill förändras och återanpassa sig – och de som inte vill.

– Jag tror det är svårt att nå de klienter som inte är färdiga med sitt kriminella liv. Det är individens ansvar att göra det vägvalet.

Det så kallade Slottet på anstaltsområdet.

Det här är del 2 i en reportageserie om anstalten Hinseberg.

Läs också del 1 Yngre kvinnor och mer våldsbrott på Hinseberg.