Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Förälderns rätt går före barnets

22 juni 2015

Debattören Hanan Sabah har följt ett fall med medföljande barn på anstalt. Hon tror att Kriminalvården och socialtjänsten behöver utveckla sina utredningsmetoder ytterligare, för barnens bästa.

I dagens Sverige får spädbarn bo med sina föräldrar på anstalt eller häkte om det anses vara för barnets bästa. Föräldern ska ha förmåga att ta hand om barnet och Kriminalvården ska ha förutsättningar att säkerställa en barnvänlig miljö i den utsträckning det går. Under arbetet med min c-uppsats fick jag möjligheten att ta del av ett beslut gällande ett barns medföljande med sin mor.

"Stor vikt läggs på yttre förhållanden" 

I det aktuella fallet gör både Socialtjänsten och Kriminalvården bedömningen att det är lämpligt för barnet att få bo sin mor. Efter en första läsning finner jag inte orden "barnets bästa" en enda gång. Stor vikt läggs på yttre förhållanden som att klienten befinner sig i en lugnare avdelning, tillgång till rastgård en timme per dag samt att anstalten kan bestå med blöjor och barnkläder.

Hanan Sabah är kriminolog och har tidigare jobbat som kriminalvårdare på verksamhetsområde Ystad.

Barnets yttre behov är tillgodosedda i enlighet med 2 kap 7§ FARK Fängelse, om anstaltens skyldighet att tillhandahålla nödvändig utrustning för barnets omvårdnad. Men barnets bästa omfattar emellertid mer än möjligheter till en god skötsel. Barnkonventionen och föräldrabalkens sjätte kapitel betonar barnets rätt till umgänge med båda sina föräldrar. Barnets behov av umgänge med sin far är inte tillgodosett pga. inskränkningarna som mammans fängelsestraff innebär. Socialtjänsten vet inte hur kontakten mellan barn och far kommer att ske. Socialtjänsten konstaterar att "Klienten uttalar att maken är införstådd med att hon har barnet hos sig i anstalten". Socialtjänsten har alltså inte haft kontakt med fadern, utan de förlitar sig på moderns utsagor. Vad menas egentligen med att "maken är införstådd"? Förstår han begränsningarna i kontakten med sitt barn? Vet han något om boendeförhållandena? Jag ställer mig kritisk till Socialtjänstens agerande gentemot fadern. Varken barnets rätt till umgänge med sin andre förälder eller pappans utrymme i utredningen problematiseras.

I FARK Fängelse (Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd) återges tre punkter för att definiera barnets bästa avseende medföljande i anstalt.

  1. Den intagne beräknas komma ut inom kort. Åtta återstående månader av straffet bedöms som "inom kort". Eftersom det inte finns några bedömningsverktyg för vad inom kort innebär lämnar jag denna punkt utan anmärkning.
  2. Om utvisning eller avvisning finns i domen. Det förekommer ej i moderns dom.
  3. Om det inte finns lämpligare placering för barnet. Fadern är inte dömd till kriminalvårdspåföljd, har arbete och lägenhet. I mina ögon utgör han en bättre och mer stabil placering för barnet. 

 

När jag ifrågasatte Kriminalvårdens avgörande fick jag svaret "För anknytningen. För att mamman är mor, och hon ammar". Om hon av någon anledning inte hade kunnat amma, skulle pappan ha fått ta hand om barnet då?

Ska Kriminalvården stödja sina argument på anknytningens betydelse för barnets utveckling, borde argumenten fullföljas och mammans mentala och psykiska förutsättningar utredas. Hur ser hennes psykiska hälsa ut? Finns någon form av missbruk? Hur påverkar det helhetsbilden?

"Barnperspektivet är mer än lekytor och blöjor"

Att ett barn medföljer en intagen förälder i häkte eller anstalt innebär per automatik ett avskiljande ifrån den andra föräldern. Naturligtvis förekommer det fall då en andra förälder inte finns med i bilden, men där den andra föräldern är närvarande borde denna få ett större inflytande i utredningen. Skulle ärendet ha fått samma utgång om rollerna hade varit ombytta – en mamma i frihet och en pappa i fängelse?

Barnperspektivet är mer än lekytor och blöjor. Barnet behöver stimulans till utveckling, emotionellt närvarande föräldrar och genuint omhändertagande. Det räcker inte att stifta lagar på övergripande nivå. Rättsnormerna måste implementeras i de enskilda verksamheterna och ses som en guidande norm för arbetet med barnperspektivet. Kriminalvårdens initiativ att ha utbildade barnombud på varje verksamhetsställe är ett viktigt steg i rätt riktning.

Hanan Sabah

Kriminolog, som tidigare arbetat som kriminalvårdare på verksamhetsområde Ystad. 

Om du vill skriva ett längre inlägg eller väcka en ny debatt så vänd er till tidningens redaktörer. Vi publicerar gärna intressanta och engagerade debattinlägg i tidningen Omkrim.



Lämna din kommentar

Läs mer om villkor när du lämnar kommentarer på www.kriminalvarden.se. Vi granskar alla inlägg innan de publiceras, därför kan det dröja innan du ser din kommentar.