Kriminalvården logotyp

Utlandstjänstgöring för Kriminalvården

Att skapa en stödjande organisation för medarbetare på internationella uppdrag.

Sammanfattning

Kriminalvården bidrar sedan 2005 med personalresurser till internationella insatser. Rapportens syfte är att kartlägga vilka psykosociala behov som föreligger för utlandsstationerade medarbetare samt identifiera hur Kriminalvården kan utveckla stödet till utsända. Genom att kartlägga problem och behov är målet att ge förslag på åtgärder för att öka välmående, motivation och arbetsprestation hos de utsända. För att få olika perspektiv på utlandstjänstgöring har totalt 55 intervjuer, externt och internt, genomförts. Inom Kriminalvården kontaktades medarbetare som var utsända på längre uppdrag mellan 2017-2020 samt samtlig personal på internationella enheten (IE). Representanter från sex svenska myndigheter och organisationer som har utlandsstationerad personal intervjuades för att få en bild av deras arbete och erfarenheter kring psykosocialt arbetsgivarstöd. Forskning inom området och rapporter från organisationer som utvärderat liknande verksamhet har använts för att få en bättre teoretisk förståelse.

Intervjumaterialet ger en helhetsbild och värdefulla insikter om de utsändas upplevelser och hur Kriminalvården kan förbättra sitt stöd. Intervjuerna åskådliggör att det, förutom det psykosociala arbetsgivarstödet, finns andra viktiga områden såsom rekryteringsförfarandet och karriärplanering där myndigheten kan påverka utsändas upplevelse. Även om varje utsänd har sin unika berättelse framkommer flera allmängiltiga teman. Utsända beskriver sina erfarenheter som oerhört givande. De upplever att utlandstjänstgöringen utvecklat dem på både ett professionellt och ett personligt plan. Överlag får Kriminalvården goda omdömen för sitt kunnande samt engagemang och stöd. Samtidigt framkommer brister i transparens och en otydlighet avseende IE:s roll i relation till de utsända. Intervjuerna visar att utsända ofta undviker att söka stöd via IE med rädsla för negativa konsekvenser samt att allvarliga incidenter inte alltid rapporteras.

Utlandstjänstgöring kan liknas vid ett cykliskt förlopp med anhalter som samtliga utsända går igenom. Psykosocialt arbetsgivarstöd kan därför inte ske som en enskild punktinsats utan som en integrerad del av hela utsändarprocessen. Rapporten visar att det finns både individuella och organisatoriska faktorer som påverkar utsändas upplevelse av utlandstjänstgöringen. Exempel på förslag till individuella åtgärder är att medarbetaren är väl förberedd, har tillgång till stöd före, under och efter utlandsuppdraget samt att arbetsgivaren uppmuntrar till en öppen dialog. Ytterligare en viktig faktor är individanpassning; att kunna erbjuda rätt åtgärder vid rätt tidpunkt utifrån individens behov. Organisatoriska faktorer som ökar utsändas välmående är att det finns ett fungerade system runt psykosocialt stöd samt strukturer som fångar upp medarbetare i behov av stöd.

Rapporten ger avslutningsvis förslag på hur Kriminalvården kan bredda den psykosociala ansatsen, professionalisera och systematisera utsändarprocessen samt förbättra omhändertagandet av utsända efter hemkomst.

Författare: Amelie Runesson

Publiceringsdatum: 2021