Kriminalvården

Kriminalvården logotyp

Analys av ökad beläggning i häkte och anstalt

Analys av ökad beläggning i häkte och anstalt, 2019.

Sammanfattning

Denna rapport är framtagen utifrån det uppdrag som Kriminalvården fick i ändrings-beslutet om myndighetens regleringsbrev den 27 juni 2019. Uppdraget innebär att Kriminalvården ska identifiera och analysera orsaker som har bidragit till att beläggningen i häkte och anstalt har ökat sedan hösten 2018. Detta har gjorts genom analys av inom myndigheten befintliga data som beskriver situationen på häkte och anstalt, sammanställning av faktorer som påverkar beläggningen utifrån tidigare rapporter samt inhämtning av information och synpunkter från övriga myndigheter i rättskedjan.

Beläggningen i häkte påverkas av antalet inskrivna klienter, samt av hur länge de befinner sig i häkte. Det är längre häktningstider som har haft störst påverkan på den ökade beläggningen i häkte under hösten 2018 och början av 2019. Ökningen har framför allt skett inom de längre häktningstiderna, vilka blivit ännu längre. Häktningstiderna har framförallt ökat hos klienter vars häktning sedan övergått i en verkställighet, även om de också ökat något för klienter där häktningen har hävts.

Även ett ökat antal klienter på häkte med en verkställbar dom, så kallade verkställighetsfall, kan ha haft en viss effekt på beläggningen under hösten 2018, då de under hösten upptog en större andel av platserna jämfört med tidigare under året. Dock var antalet verkställighetsfall under början av 2019 tillbaka på liknande nivåer som före hösten 2018, vilket gör att de inte förklarar den fortsatt höga beläggningen under början på 2019. Domstolarna/tingsrätternas del i rättskedjan verkar inte kunna förklara den ökade beläggningen på häkte.

Den ökade beläggningen på anstalt under 2018 och 2019 beror både på ett ökat inflöde och på längre strafftider. Inflödet av klienter har ökat, samtidigt som den genomsnittliga återstående strafftiden har ökat. Detta leder till att summan av den genomsnittliga tiden som alla klienter har kvar att verkställa, den så kallade återståendemassan, har ökat kraftigt. Ökningen mellan 2018 och 2019 motsvarar ungefär 1 000 fler fängelseår.

De största uppgångarna av återståendemassa sedan 2017 har skett inom huvudbrottskategorierna narkotikabrott/smuggling, sexualbrott, våldsbrott och övriga brott (bl.a. vapenbrott). Dessa fyra huvudbrottskategorier står för 90 procent av ökningen i återståendemassan 2017-2019. Det krävs ytterligare analyser för att se effekterna av den ökade återståendemassan under kommande år.

Samtidigt har även inflödet och utflödet av narkotikabrott hos rättsväsendets övriga myndigheter ökat. Myndighetsgemensamma uppdrag för att bekämpa den organiserade brottsligheten, där narkotikahandeln är en stor del, bör kunna ses som en delförklaring till att Kriminalvården nu får ett ökat inflöde till anstalt av klienter med narkotikabrott som huvudbrott, vilket bidrar till den ökade beläggningen.