Inslussning

Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att utveckla och sprida inslussning – en modell för samverkan som ska underlätta dömdas förutsättningar att slussas in i samhället efter ett fängelsestraff. Här kan du läsa mer om inslussning.

Den första tiden i frihet efter ett fängelsestraff är kritisk när det gäller återfall i brott. Samtidigt är anstaltstiden en möjlighet för samhället att sätta in åtgärder för att minska risken för fortsatt brottslighet. 

Det är många som behöver samarbeta för att allt ska fungera när en klient friges från anstalt. Inslussning är en modell för att få till en effektiv planering av insatser för klienter som friges villkorligt och ska stå under övervakning. Modellen innebär att planeringen inför frigivningen samordnas tidigt, redan under anstaltstiden.

Syftet med inslussning är att samordna stödet från Kriminalvården och olika aktörer på den intagnes hemort. Varje aktör arbetar med sitt uppdrag, som vid en vanlig samverkan. Men i ett tidigare skede och mer samordnat. På det sättet blir planeringen mer effektiv och vinsterna för klienten betydligt större.

Alla aktörer som klienten kan behöva stöd ifrån deltar i samverkan – det kan exempelvis vara frivården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården och olika frivilligorganisationer. Tillsammans sätter man en plan för just den klienten och hur insatserna ska se ut efter frigivningen.

Inslussningen påbörjas under anstaltstiden och genomförs under övervakningstiden. För klienten innebär det bland annat:

  • praktisk hjälp och ett schema för första tiden i frihet
  • en tydlig fortsättning på behandling eller utbildning som har inletts på anstalten
  • sysselsättning i någon form
  • skuldrådgivning vid behov
  • tillgång till en stödperson, en biträdande övervakare.