Så fungerar inslussning

Inslussning startar innan klienten friges och avslutas först när övervakningsperioden är avslutad. Det här är stegen som genomförs under en inslussning.

1. Bedöm behov

Första steget i inslussning är att bedöma klientens behov. Alla intagna i Kriminalvården genomgår en risk- och behovsbedömning och har ofta behov av stöd utanför Kriminalvården som andra parter, exempelvis socialtjänsten, ansvarar för. När en klient i fängelse har behov av insatser som behöver samordnas, ber Kriminalvården klienten om samtycke för att kunna kontakta andra aktörer.

2. Planera frigivningen

De aktörer som är berörda behöver planera frigivningen tillsammans. Det görs genom ett eller flera digitala möten. Det är Kriminalvårdens handläggare i frivården som tar kontakt med de andra parterna och samordnar planeringen, både när klienten är i anstalt och efter frigivningen när hen har övervakning (vanligtvis i 12 månader). När de olika samverkansaktörerna möter klienten på det första digitala inslussningsmötet får klienten information om vilken typ av hjälp som kan vara aktuell. Tillsammans diskuterar de också om klienten behöver lämna någon särskild information eller hur hen kan ansöka om stöd om det behövs. Under mötet klargör alla sina olika roller så att det blir tydligt vem som gör vad. Planeringen blir en överenskommelse som ska följas efter klientens frigivning. När klienten friges får hen ett schema som tydligt beskriver vad klienten ska göra och när.

3. Genomför/följ upp

Handläggaren i frivården ansvarar för att följa upp att de olika insatserna genomförs och hur de går. Om klienten inte sköter sin del i planeringen är det frivårdens ansvar att utreda misskötsamheten och utfärda varningar eller olika typer av kontrollåtgärder vid behov.

4. Avsluta

När klientens övervakningsperiod har avslutats avslutar Kriminalvården kontakten med klienten men säkerställer att insatserna fortgår om klienten fortfarande har behov av dem.